8.1
Medan vi faller
1995, 1h 38min -
Det har precis varit upplopp i den slitna Parisförort där Vinz, Hubert och Said bor. Deras vän Abdel har blivit allvarligt misshandlad av polisen och ligger på sjukhus i koma. När Vinz hittar en pistol som någon av poliserna tappat, svär han på att om Abdel dör ska han skjuta en polis som hämnd. Tonsäker och oavbrutet fängslande blev filmen en omedelbar succé när den hade världspremiär på filmfestivalen i Cannes 1995. Regissören Mattheiu Kassovitz som var 27 år och bara hade gjort en långfilm tidigare, vann priset för bästa regi. Filmen blev även utsedd till bästa unga film vid European Film Award samma år och bästa film på den franska nationella filmgalan César 1996. Den har blivit en modern klassiker och inspirerar fortfarande filmskapare som vill berätta om unga människors villkor i de segregerade bostadsområden som knappast blivit mindre vanliga sedan filmen kom för snart trettio år sen. Vincent Cassell spelade Vinz vilket blev startskottet för en solid skådespelarkarriär, både som Hollywoodskurk och europeiskt affischnamn. Filmens franska originaltitel är La Haine, som ordagrant betyder "hatet". På svenska gick filmen upp på bio under titeln Medan vi faller. Bakgrunden är att det i det välskrivna manuset förekommer en historia om en kille som faller från en skyskrapa och galghumoristiskt konstaterar: ”Det är inte fallet som räknas, utan hur man landar.” Citatet är lånat från westernklassikern Sju vågade livet, och berättelsen om de tre kompisarna i Medan vi faller är en perfekt parallell: under det dygn som filmen utspelar sig befinner de sig utan att veta om det i fritt fall. Marit Kapla
